mobil_topp

Här hittar du texter från året 2017.......

Större bilder
Vill man ha bilderna på den här sidan i ett större format - ja då är det bara att klicka på bilderna och vips så är de lättare att se på. Magiskt helt enkelt.

Texter år 2017
(Vill du skriva en kommentar om texterna - så kan du göra det längst ned på sidan)

Texter från åren 2013-2016 och annat - kan du nå via länkarna ovan.

2017-12-11 Glad i hågen.
Ibland blir man riktigt glad och överraskad. Häromdagen var ett sådant tillfälle. På vår gäststuga på landet satt det en rostig, sunkig, vindpinad och böjd vindflöjel. Den hade suttit där sedan 1959. Den bestod av svart sliten färg och patina av rost.
Men så har man en granne som kan trolla med det mesta. Kell heter (utan j) Det där med att svetsa och lacka är han jävel på. Jo, han plockade ner flöjeln, satte dit ett lager som kom från djurproduktion, svetsade, motivlackade och tyckte det gamla motivet från "En halv-böj" dvs vind-i segel-skeppet på Expplorer-flaskan var kul - så vips hade den nästan 60-år gamla flöjeln fått nytt liv. Kommer att monteras till våren. Nu blev det bara en foto-session på trädäcket. Visst är den fin?

100 SM i simning

Någonstans strax efter år 2000 kom jag på att det med racerfart är på väg mot SM-tävling nr 100 för min del. Nu är det ett faktum. Jönköping den 1-5 november 2017 - kommer att bli min milstolpe i samlandet av SM-arrangemang.

Vadå 100 SM?  Jo som åskådare, simmare, tränare, funktionär, speaker, reporter och vad man mer kan tänka sig som roll i detta sammanhang.

Första SM-tävlingen var 1963. I hemstaden Malmö där man då arrangerade SM i det som då men också nu, kallades Simhallsbadet. Den gången var simanläggningen i Malmö bara sju år gammal och var med sitt saltvatten klassad som en av Europas snabbaste bassänger. Numera är den hallen mer eller mindre riven......

Någonstans i den svängen startade ryktet om Malmö-bassängen förträfflighet. Man hade redan haft några stortävlingar sedan tidigare. SM i simning 1956 och första upplagan av Sexnationers 1961. Sexnationers var en inledning på simning i TV som varade under hela 60-talet och några år på 70-talet. Men den där gången 1963 fick jag vara med om mitt första SM. Fullsatt simhall och för att skapa fräschhet i lokalen så satte man på takduscharna i pausen mellan de individuella grenarna och lagkapperna. Men det var en chimär. Allt och alla i hallen blev varmare och fuktigare efteråt men det - liksom Simhallsbadets snabbhet var en positiv kick för både simmare och publik.

Jag minns inte så mycket av den första SM-tävlingen men många andra har varit desto mer minnevärda. Jag skall inte trötta er med för mycket tugg om detta men låt mig plocka fem stycken personliga minnen. Minnen som egentligen inte har så mycket med just SM att göra utan är mer av en personlig art.

1. Händelsen är ifrån 1977 och SM gick i Umeå. Norrköpingsimmaren sedermera tävlande för Kristianstad – distansdominanten Gary Andersson var simmaren. Han gjorde den gången ett formidabelt 1500m fritt som slutade i ett svenskt rekord. Segertiden den gången var 15.11.97 – 37 sekunder bättre än hans segertid året innan. Garys simning var ett riktigt lyft och vi var många som gladdes åt denna insats i Umeås Simhall. Jag minns loppet som något som många samlades runt och supporten var från alla håll riktade mot den tufft satsande simmaren i vattnet. Just när en hall fokuserar och stöttar en simmare – då är det njutbart att finnas med i simsammanhang. Gary blev bäst i Sverige men nådde inga skyhöga höjder som internationell simmare, tyvärr. Men den kvällen han gav oss i Umeå -77, minns jag med stor värme.

2. Under 70-talet gick flera av SM-tävlingarna i små hallar. Det var trångt. Nära panik ibland. Falun 1975 var ett sådant tillfälle. Dessutom hade arrangörsklubben rekryterat de kaxigaste vakterna i Mellansverige för att hålla koll och ordning på oss alla. Gick inte bra och människorna som fanns i hallen gick hellre ut än att vara inne i simhallen och titta på simningen. Men just Falun blev en vattendelare i tänket runt SM-arrangemangen och efter det gick arrangemangen in i en ny fas.

3. Mitt första SM:et som speaker var 1986. Tidigare Mästerskapsspeakern Olle Kylborn hade något uppdrag som tog honom ifrån mikrofonen under större delen av försökspasset och jag fick hoppa in. Hade gjort mycket speakerjobb innan men på SM-nivå var det då otänkbart att ha en skåning som snackade. Men jag jobbade med arrangemanget som arrangör och det var ju lätt att hoppa in istället för Olle K - för mig. På detta försökspass inträffade fyra svenska rekord under den första timmen jag speakade. Gav en viss mersmak och vi fick till finalkänsla redan på förmiddagen den dagen. Häftigt.

4.SM i Mölndal, lång bana 1986 var mitt första långbane-SM. Jag tror att det var dag två som startpallen på bana tre gick i kras? Den släppte från kanten och totalt kaos utbröt - i diskussioner om hur man skulle fullfölja försökstävlingarna. Klart intressant att följa. 50 tränare var inblandade i att lösa problemlösningen och det var nära slagsmål i hallen!

5. Resultaten från kortbane-SM i Linköping 1981. Det var året efter OS 1980. De olympiska tävlingarna som gav så mycket svenska medaljer och glans. Linköpings-SM var en peak i svensk simning resultatmässigt.

Alla de andra minnena. Ja de kan räknas i hundratals- men dem återkommer vi till i andra sammanhang. Nu hoppas vi att SM i Jönköping blir 100. Man brukar vara duktiga arrangörer i Smålandsmetropolen och det kommer man säkert att vara i år också. Njut nu alla av SM – simmare och ledare och framförallt alla ni som följer tävlingarna från läktarna och via webben.

2017-10-18 Budapest in our hearts
En resa skall göras men den kan också berättas. I slutet av september 2017 gjorde vi en tripp till Budapest, Ungerns huvudstad. Onsdag till söndag. Normalt sett så brukar detta var en perfekt period att besöka Budapest. Men icke denna gången. Risigt väder första dagen. En torsdag med regn och storm. Härligt. Sedan tog det sig en aning och blev klart bättre. Men lås oss ta det från början.......

Vi hade fått tipset att bo hotell Museum (tack Camilla) och där var det helt OK. Fräsch frukost snygga rum och mycket bra läge. Men gör inte misstaget att boka med Amamo (utan ta hellre Hotel dot com eller Booking dot Com - om du vill ha ett rum, när du kommer fram. Är ni två stycken som åker är det billigare att ta taxi in till centrum från flygplasten än att boka något annat. Är ni fyra så kostar det nästan inget per person......
Efter att ha missat rummet (jävla Amomo) så löste sig det mesta även om det tog ett halvt dygn och hade inte hotellet varit så serviceinställt så hade det inte gått.

Första kvällen blev sen middag och promenad tio kvarter MEN det var värt resan kan man säga. Vi hamnade på Karpati - en riktigt fin ungersk restaurang och den hade allt man hade tänkt sig - härligt. Den modäna sekelskiftesinteriören, det fantastiska vinet, ungersk mat när den är som bäst och dessutom den ungerska zigenarmusiken. Wow säger jag.

texten och bilderna fortsätter här...........

2017-08-30 Sportpalatset i Stockholm.
Jag har en faiblesse för simning och gamla hus. Det betyder att gamla simhistoriska byggnader har en viss plats i mitt hjärta och min hjärna. Det betyder att Sportpalatset i Stockholm är en bra combo för dessa intressen. Därför skrev jag denna artikel om just, Sportpalatset i Stockholm.

Det här är en historia som innehåller massor med ingredienser såsom nationalmålaren Bruno Liljefors, Arne Borg, Stikkan Andersson, Rolling Stones, Sally Bauer och Kung Carl XVI Gustav men inte minst om varifrån kommer Svenska Simförbundets fisk.
Ett stycke svensk simhistoria hittar du imin artikel om Sportpalatset - den andra artikel i serien om historiska simanläggningar i Sverige.
Läs mer här - klick

2017-07-28 VM i simning
Ibland går idrotten bra - som i klippet överst med en VM-guld till Sarah Sjöström. Ibland går det inte lika  bra. Då blir det som i klippet ovan - det understa. Till detta klippet hör texten nedan. Skrivet en timme efter loppet.....


Idrott är stort ibland. Det speciellt när den inte är förutsägbar. Idag kom vi till ett lopp där Sarah Sjöström bara skulle "simma hem" 100m fritt - på vägen mot fyra guld. Det blev inte så och det är just den lilla nerven och den kittlingen som gör att idrott kan vara så stort. Grymt i nederlaget stund. Naturligtvis! Men det som inte dödar, härdar. Det här var hennes tredje raka VM-silver på 100m fritt.
I morgon är det dags igen. Solen går upp i Budapest även på lördagar och efter förluster. Då börjar det om med försökstävlingar kl. 09.30 för hennes del och på 50m fritt På kvällen 17.30 så simmar hon final på 50m fjäril plus förhoppningsvis också en semifinal på 50m fritt.
Jakten efter guldet fortsätter. Idag blev guldet inte till sand men väl till silver och i morgon lyser det revanschens låga i ögonen på svenskan - var så säkra!

2017-07-27
Gamla hjältar dör aldrig


Vi som är jämåriga med den här mannen kommer alltid att förundras över hans insatser i simbassängen. Han simmade hem 9 stycken OS-guld i simning. Sju av dem vid OS i München 1972 men också två stycken vid OS i Mexiko City fyra år tidigare. Han är född 1950 och fram till Mike Phelps-eran har vi alltid snackat om honom som den störste alla tider. Hans namn, Mark Spitz.

Spitz vars familj kom från Ryssland och Ungern och var av judisk härkomst flyttade tidigt i Marks liv till Hawaii där han mer eller mindre växte upp på Waikiki Beach varje dag. När han var sex år gammal flyttade familjen tillbaka till Kalifornien och han gick m ed i Arden Hills Swim Club. Redan som 10 åring höll han 17 stycken åldersklassrekord i USA. På high-schoool nivå var det den klassiske tränaren George Haines som gällde och Santa Clara. Framgångarna kom tidigt och redan som 15åring deltog han  Maccabiah Games i Israel och vann 4 guldmedaljer. Han återvände till Israel och deltog i dessa tävlingar - vann ytterligare sex medaljer 1969 och har utsetts till Maccabiah Games störste idrottsman genom tiderna. Inför OS 1968 hade han slagit tio världsrekord och hans målsättning var att vinna 5-6 guld. Men av det blev det intet. Två guld i lagkapper och sedan individuell silver och bronsmedalj.  På 100m fjärilsim fick han stryk av landsmannen Doug Russell och det smärtade.  Inför OS 1972 var målsättningen densamma. Sex guld men den gången gick han i land med uppgiften. Ja det blev ännu bättre när han simmade hem sju medaljer av den ädlaste modellen. 100-200 frisim, 100-200 fjäril och tre lagkapper. Dessutom världsrekord i samtliga grenar.

Som 41 åring erbjöds Spitz en miljon dollar om han lyckades kvala in till OS 1992. Han antog utmaningen, simmade nästan lika fort som den gången 20 år innan men kvalade inte in till spelen -92.

Spitz hade under hela sin karriär en rejäl mustasch. Man tjatade alltid på honom och bad honom raka av sig den men han vägrade. Mustaschen satt på plats ända fram till han blev gråhårig och då tog han mod till sig och tog bort den. Det har han aldrig ångrat.

Värdelöst vetande om Spitz mustasch är att den, eftersom han var den förste som fick ett rejält kontrakt med Arena, blev i stiliserad form Arena loggo. En logga som fortfarande finns kvar. Tänk på det, alla ni som har Arenautrustning, Mark Spitz ande svävar över dina kläder

2017-07-20 Sommartankar

Livet är fullt av frågor.
Varför heter det Västeråsgurka när man köper den på torget i Höganäs.
Vilken typ av människor är det som backar in på parkeringsplatser.
Varför säljs inga BMW med blinkers nuförtiden men allra viktigast
Har du vaccinerat dig mot fästingbett?
När det gäller gurkan i fråga så har dessa lagts in idag. Inte på sjukhus utan i en lag som skall göra dem extra krispiga. Redan i morgon vill man ju hoppas.
När det gäller att backa in på parkeringsplatser så är det en fråga som förföljt mig under många år. Varför backar man in på en p-plats? Är det för att komma ut snabbare? Är det enklare och snabbare än att bara köra rakt in. Kanske har det med människotypen att göra?
BMW-bilar har tydligen inga blinkers nuförtiden. Kanske tillhör det tilläggsutrustningen men pga. bilens redan höga pris så har man inte råd med detta?
Det där med att vaccinera sig mot fästinbett och framförallt mot TBE bör kanske också du överväga. 300 människor per år drabbas av TBE i Sverige och vägen tillbaka efter den sjukdomen är inte att leka med. Just du - har inte råd att INTE vaccinera dig. Så gör det för f-n.
Lyssnade på Harriet Andersson, i den eminenta SOMMAR-programmet på SR. Ett program som blir allt bättre med åren. Visserligen är det inte alla som KAN berätta en historia eller är gamla nog att vara intressanta men Harriet uppfyller bägge kraven. Svensk film och teaterhistoria paketerad med härlig musik – på 90 minuter.
På söndag startar VM i simning. I Budapest. Eurosport sänder och undertecknad tillsammans med Thomas Jansson snackar till bilderna. Join the poolparty i simningen vagga
.


2017-06-19 Idrott i Midsommartid
Ibland kan det där med idrott vara "bara så bra". Förvisso ytterligheter men allt med sitt stora värde. I helgen hade jag nöjet att vara tränare för Masterssimmare på ett välarrangerat läger på Väggabadet i Karlshamn. Ett av de vackrast belägna baden i Sverige. Visserligen finns det några cisterner långt där borta i hamnen som bryter synlinjen men på något sätt blir det bara så att man uppskattar allt det andra desto mera. När det gäller Väggabadet - inne-25:a och ute-50:ia - som det heter på simmarpråk - minns jag det väl eftersom jag vann en gren på invigningstävlingarna, tror att det var 1970. Men nu är nu och helgen innebar Mastersträning med en gäng av landets bästa Masterssimmare. Många garv men också mycket av ömsesidigt lärande. Stort tack för det. Den andra delen av vår härliga idrott är att få följa svenska toppsimmares framfart. Sarah Sjöström vinner 100m fritt i franska Canet på söndagskvällen. Helgens främsta svenska idrottsinsats. Hon var 2/100-delar från världsrekordet på drottningdistansen 100m fritt. 52.08. Det börjar bli tätt där uppe i toppen nu på världsbästalistan genom tiderna. 1:a Cate Campbell 52.06 Världsrekord 2:a Brita Steffen 52.07 Europarekord 3:a Sarah Sjöström 52.08 Svenskt Rekord. Någon som tror hon simmar under 52 sekunder på VM, räck upp handen! Som sagt, gött att vara idrottsintresserad. Speciellt när solen skiner i Sverige och det är midsommarvecka. Ha en bra vecka allihopa.

2017-05-11 Hur tänkte han?
Låttexter är outgrundliga emellanåt. Man lyssnar på en rad, låter den valsa runt i skallen och så sorterar man bort den.Tanken återkommer nästa gång man hör just den låten. Hur tänkte han/hon som skrev? Bra berättare kan fånga en i texten. Fånga upp sina lyssnare och låta deras fantasi spinna vidare i tankar. Winnerbäck är en sådan berättare som man gärna lyssnar till och man får tankar som "hur är hans hjärna funtad som kan formulera den texten?". Textraden som fastnat den här morgonen är "jag flyger över ett land med Gewürztraminer i plast". Lysande. Ur låten "Granit och morän"!
Annars skall sägas att låten - trots textraden ovan - i sig är politisk uti fingerspetsarna och speglar och spelas i den mollstämning som många gånger som präglar bra svensk musik

Ha en bra där ute. I morgon kväll kommer äntligen sommaren! Den behöver man inte fundera över när den väl är här!

Videon till Granit och Morän duger den också. Se den ovan!

2017-04-26 "Bebe" Vio en idrottshistoria som berör

I
bland landar man i historier som berör på mer än ett sätt. Historier som är utanför den box och bubbla som man normalt hänger sig åt. Utanför den snäva värld som omfattar den vackra simningen, som innefattar skadeläget för Zlatan, om överbetalada hockeyspelare och annat som egentligen bara är underhållning och kanske inte berör en på djupet. I den senaste AIPS-Magazine är det en artikel - ursprungligen publicerad i italienska tidningen Corriere della Sera och som handlar om den stora förebilden i italiensk Parasport - Beatrice "Bebe" Vio. I Paraidrottare som tävlar i fäktning och som hon gör det.

Hon är född 1997 och som elvaåring drabbades hon av en elakartad hjärnhinneinflammation och läkarna tvingades, för att rädda hennes liv, amputera bägge benen och underdelarna av armarna. Hon hade innan sjukdomen startat med fäktning och efter att hon vaknat upp som ett kolli efter operationen hade hon snart bestämt sig för att ta upp fäktningen igen. Så hon gjorde det. Den förste parasportaren med fyra proteser som suttit i rullstol och dessutom vunnit EM och VM-guld och som grädde på moset OS-guldet i Rio i fjol.

Historien om Bebe är minst sagt fantastisk och det finns anledning att se reportaget nedan om hennes förberedelser inför Rio. Jo reportaget är p å italienska - men det spelar ingen roll. Du går ut ur det sju minuter långa klippet, upplyft, stimulerad och med en annan känsla. Se klippet, snälla.
Under finns ett klipp med hennes final från OS i fjol. Studera gärna hennes teknik och elegans i fäktningen.

Skall också nämnas att hon vid den stora Sportgaalan i Monaco i februari tnämndes hon till Laureus World Sportsperson of the Year with a Disability Award 2016. Paravärldens finast sportutmärkelse.

Lite utanför boxen. Men ibland skall man se lite utanför boxen för att få inspiration - en onsdag i april 2017. ....... sa du att du var lite snuvig????

Du kan också läsa om henne på Wikipedia - klick

Nedan - ett program om Bebes förberedelser inför OS 2016

2017-04-21
En fredag i april anno 2017
Sprättar upp posten ivrigt. Brev från Statens Tjänstepensionsverk. Man har nu grävt i min statliga tjänstepension intjänad mellan åren 1981 och 1986 men eftersom jag inte varit statligt anställd när skolorna blev förstatligade i början på 90-talet – ja då får man hålla reda på att man skall statlig tjänstepension, själv.
Tänker att - med regler och avtal som finns på den privata sidan – nu kommer det att fyllas på i ladorna inför pensionen. Mumma en fredag – snabbtänker jag. Kanske man skulle skaffa några flaskor bubbel att fira med. En bra och upplyftande tanke. Men uppsprättandet av ett brev går snabbt. För snabbt. Alla dessa tankar om ett liv i sus och dus, en fredag i salighetens tecken – grusas snabbt. Fem års tjänstepension från staten utmynnar i, 182 kronor per månad. Visserligen livet ut men före skatt. En kall Loranga och en risbulle eller något ditåt – får det väl bli att fira med.
Inte pga. ovan skrivna – skall påpekas…. Men titta gärna på Anne Lundbergs och Sofia Helins serie ”30 liv i veckan” som hade premiär igår kväll. Trovärdig, full av substans och en viktig serie som snackar om något väldigt tabu-belagt.
Ordet Loranga i texten ovan är felstavat enligt rättstavningen i mitt Word-program. Skall rättas till ”klorånga”. Hur vet Word om den syftningen... Storebror ser dig!
Gjorde det mest förbjudna i min generation. Efter 42 år så sade jag upp papperstidningen. Märkligt! Skall återkomma med inlägg om abstinensen av detta. Köper inte längre kvällstidningen. Det är en ny tid!
Leif GW Persson är överallt numera. I helgen var han den mest namngivne i svensk press, tydligen. Hans uttalande tas på största allvar. Nästan överallt. Tur att han är lite återhållsam i sina debattämnen men våld och brott kan räcka. Dessa ämnen håller många i farten. På bägge sidor om lagen och i media.
Ha en bra helg, alla!

2017-04-18 Swim Open Stockholm

Radioansiktena Hultén och Jansson plockades fram från hyllan och fick för första gången också vara med i TV-rutan under Swim Open Stockholm. Tävlingen direktsändes fyra dagar på Eurosport 1 - och blev en sportslig succé. Det vara andra gången som vi sände det hela och förhoppningsvis så kommer man att sända också i framtiden.

Bilden från Facebook - hade följande bildtext "S tackar o hälsar att hon gärna kollar på mammas coach på tv:n."

Klicka på bilden så blir det lättare att se. Klicka på bilden så blir det lättare att se.

2017-03-30 Samlarvurmen
Det där med att samla på saker ligger mig varmt om hjärtat. Det finns säkert minnegoda läsare av dessa rader som har sett inslag om detta i mitt skrivande tidigare. Den gången behandlade jag det där med entrékort (läs mer här - klick) Nu är det dags att lyfta på förlåten till samlingen av plastkort. Hotellkort, mestadels men också massor av andra plastkort som man avverkat under årens lopp. Antalet hotellkort är stort. Antalet räknas i tusentals, i flera dylika. Bara så ni vet........................!

Klicka på bilden så går texten att läsa! Klicka på bilden så går texten att läsa!

2017-03-28 Stipendium ???????!!!!!!!!!!
När jag gick i skolan - ja från åk 4 till 9 så ramlade det in ett stipendium varje år. Vill minnas att det var en hyfsat obruten rad. Efter detta så har det av naturliga skäl varit tunnt av den varan.

Men så plötsligt en marsdag 2017 så får man stipendium från simningen. Det var överraskande. Minst sagt. Man bugar och bockar och gläds också över att det är många som gratulerar - det är ju så nu i Facebooktider. Många vet snabbt. Kul tycker jag och är naturligtvis glad och tacksam för att man får denna klapp på axeln.

Har ju ända lagt ned en och annan timme på den här verksamheten genom åren.

Nedan man uppmärksammade det hela också i Danmark!

2017-03-22 På läger med Masterssimmare

Simmas Bosse Hultén har den senaste tiden funnits på Teneriffa på träningsläger – tillsammans med Masterssimmare och i regi av Glen Christiansen. Det var Glens drygt femtionde läger på träningscentrat T3. T3  som skall stavas Top Training Tenerife. Här skriver han om sina erfarenheter.

Det var ett tag sedan man fanns på träningsläger och vankade framåt och tillbaka längs en kant och skötte simträning. Närmare bestämt i början av 90-talet då jag hade ett landslagsvecka i Italien. Sedan har tranararbetet bestått av 12 års Mastersträning i MKK-regi. Ett jobb som avslutades i fjol. Kul att göra comeback, att göra det på en sådan trevlig plats som Teneriffa och också tillsammans med Masterslegenden Glen Christiansen. Vi har snackat länge om att göra något sådant här tillsammans. Nu blev det av och det gick utomordentligt. Kul på alla sätt och vis. Sportcentrat T3 är ett simmareldorado med massor av känsla i väggarna (även om det är utomhus) och med enorma faciliteter för den som vill träna. Inte bara simning. Här finns fotbollsplaner som slå många golfgreener i kvalitet, här finns styrketräningsanläggningar och gym av mycket hög kvalitet. Sammanlagt finns det plats för 12 olika idrotter. Men det är simningen som är T3 hjärta. En 8 banors femtio meters bassäng och en sex banors 25:a. Addera till detta kanske världens bästa simränna och en service runt det hela som inte hittas någon annanstans.

Man förstår att simmare är saliga efter en lägervecka hos Glen Christiansen. Men det är inte bara anläggningen som sätter sig. Glens rutin och sanna glädja att jobba med det här – smittar naturligtvis av sig. I Skandinavien finns ingen som kan genomföra den här verksamheten med den rutin, kunskap och spirit som den göteborgske bröstsimmaren kan. Det märks på simmarresponsen. Klipps och skuren för jobbet är det minsta man kan säga. Välorganiserat in i minsta detalj. När det sedan ligger brittiska toppsimmare med Adam Peaty på bana 1-3, ungraren med bl.a. Laszlo Cseh på 4-5 år och 25:an fylls av tyska landslagssimmare - ja då är det inspirerande att coacha bana 5-8, minst sagt. Just den där känslan som infinner sig när det är många som fokuserar på att göra bra jobb, i bassängen – är nästan som man ta på den.
Dagsprogrammet under träningsdagarna såg ut så här:
07.00 Väckning och frukost
08.00 Promenad till träningen – ca 15 minuter
08.30 Landträning med uppvärmning, core och styrka
09.30 Träning i vattnet
11.30 Träningen slut och kanske en fruktdrink i badets bar.
13.00 Lunch på hotellet
14.00 Vila i solstol alt. En stund sömn
15.30 Promenad till träningsanläggningen
16.00 Landuppvärmning
16.20 Simträning
18.00 Träningen avslutas
19.00 Middag och utdelande av titel ”Swimmer of the day”.
20.00 Egentid av olika slag

Undertecknad fick nöjet att köra uppvärmning och styrketräning. Nått skall väl en f.d. gympalärare kunna. Sedan jobbade vi tillsammans med simmare i vattnet. Ett Masterspass, speciellt på ett träningsläger är lite mer avslappnat än elitsimmarens träning. Man måste ta det lugnare för att inte köra slut på folk. Det betyder att man kan jobba mycket mer med teknik, starter, igångsättarna, vändningar. Just teknikfokuseringen uppskattas stort av simmarna. Skillnaden med att träna yngre simmare är just den social kontakten och diskussionerna som spinner över hela veckan i vissa fall. Språket som blandas på de här lägren är utifrån basen med engelska -  också tyska, svenska, danska och en liten dos franska. Simmarna på det här lägret kom från 11 olika länder och var 19 till antalet. En del av hustrur, män och barn med sig så hela fölet till middagen till middagen var över 30 personer. Ett härligt sällskap att rodda runt.
När sedan alla har extremt social kompetens, vädret håller plus 25 hela tiden kan ju livet inte var mycket bättre.
Vilka kan då åka med på den här typen av läger? Ja alla typer av Masterssimmare. Man bör kunna simma en serie och vara van vid starttider. Sedan är det bara kul om spridningen är stor. Här fann simmare i gruppen mellan 52 till 1.25 på 100m fritt och alla får chansen att träna på sin nivå. Alla kan lära sig något och när man skall koka ner allting på slutet är betyget högt. Men så är det ju ofta när man pysslar med det bästa man tycker om. Nämligen sin idrott.

2017-03-08
Hur tänkte han?


Så här på Internationella kvinnodagen - så möts man av Sydsvenskans rubriker när det gäller frågan om Lunds skolors agerande när det gäller våldtäkten på den 14-åriga flickan och där förövarna fick gå kvar på sin skola och flickan flyttades. Visserligen dömdes de för brottet men det var flickan som fick sona dubbelt. Hur tänker vuxensamhället i dessa sammanhang. Man hade ju trott att empatin, kunskapen och logiska tänkandet - skulle vara större inom skolförvaltningen i en av våra största utbildningsorter - men icke. Inte förrän det blev skriverier i frågan ramlade polletten ned och man gjorde en helomvändning.
Hur kunde det gå så här? Hade den ansvarige rektorn bara otur när han tänkte? Hade han dåliga rådgivare? Var skolförvaltningen paralyserad? Eller är det så att rektorn bara är gammaldags dum i huvudet?

Läs mer här - klick

2017-03-03 Sponsorpengarna i den svenska idrotten


I månadens upplaga av Tidningen Sport och affärer jämför man sponsorpengarna inom den svenska idrotten. Detta är ett ämne som vi har berört framför allt i Simpodden Hultén & Jansson. Då har vi mer talat om det i termer av TV-tid men när man ser sponsorintäkterna och kopplar dem till Tv-tid så ser man ett klart samband.
Problemställningen i frågan är om public serviceföretaget Sveriges Televisions (men också andra Tv-kanalers) har en påverkan genom sin sändningsvolym - på sponsorintäkternas storlek i de svenska idrottsförbunden.
Tittar man igenom de arton förbunden som redovisar mer än 1 miljon i sponsorintäkter under 2016 - så kan man utan tvekan se att vissa förbund sticker ut mer än andra.

Tre av förbunden har större intäkter än andra. Fotboll, skidor och ishockey. Om dessa kan sägas följande i det här sammanhanget:

Våra två största publikidrotter finns med här är inte överraskande. Att skidor finns med på den nivån är lite mer överraskande. Skidor har ju den största exponeringen under delar av säsongen - i SvT och det gör att man når dessa jättelika sponsorintäkter. Inte i paritet med idrottens storlek när det gäller globalitet och antalet utövare i vårt land men den enorma draghjälpen man får av SvT - gör att sponsorontäkterna blir i förhållande till idrottens kvalitet och kvantitet - höga. Kanske orättvist höga.

Tittar man sedan på idrotterna som har mellan 10 och 22 miljoner är det kanske två av idrotterna som överraskar. Friidrott och skidskytte. Friidrott som i vårt land har få utövare och låg kvalitet uppvägs av att den har en bredd globalt och räknas som den största idrotten i OS-sammanhang. Skidskytte däremot är enbart en TV-produkt. Få utövare, få länder och mycket låg kvalitet i Sverige. Om man använder diskussionen om vad som är hönan eller ägget på idrotterna skidor och skidskytte kan sägas - skidor kom före TV och har historiskt haft ett stort publikt intresse i Sverige men skidskytte är bara en TV-produkt. Mer eller mindre. Kan jämföras med ”Lets dance” eller någon annan TV-produkt. Där måste sägas att överexponeringen i TV har skapat sponsorresultat som inte rimmar med grunddiskussionen i det som kallas "Public service", hos SVT.
Skickligt hanterat av Skidskytteförbundet men något som bör väcka upp SvTi sin jakt på tittarsiffror och samtidigt leva upp till sitt övergripande mål om public service.

När man tar denna diskussion måste man naturligtvis tro att ingångvärdena när det gäller seriositet, förmåga och kunskaper hos dem som säljer in sponsoraktiviteterna hos resp. idrottsförbund ligger på samma nivå. Detta förutsätt vi i diskussionen ovan.

Kommer det här att påverka på något sätt. Nej förmodligen inte. När slaget om Tv-rättigheterna står där ute och de globala företagen tar för sig av godbitarna ( fotbolls och OS-rättigheterna tex) så kommer vi att få fortsatt snedvridning av sportutbudet i SvT. Undrar hur det skulle se ut med en sportledning hos Sveriges television med basketbakgrund eller vanför inte volleyboll. Två av världens största idrotter……

1 Fotbollsförbundet 160.000.000
2 Skidförbundet 99.000.000
3 Ishockeyförbundet 64.750.000
4 Golfförbundet 22.000.000
5 Handbollsförbundet 17.800.000
6 Innebandyförbundet 17.800.000
7 Friidrottsförbundet 16.000.000
8 Skidskytteförbundet 13.260.000
9 Parasportförbundet 8.500.000
10 Bandyförbundet 7.800.000
11 Simförbundet 7.500.000
12 Cykelförbundet 4.000.000
13 Triathlonförbundet 2.750.000
14 Bordtennisförbundet 2.000.000
15 Seglarförbundet 1.800.000
16 Gymnastikförbundet 1.400.000
17 Orienteringsförbundet 1.300.000
18 Tennisförbundet 1.200.000

- källa Sport och Affärer

Tillägg
Man kan naturligtvis tycka ytterligare om SvT i sammanhanget kontra deras behandling av idrott och idrottare......och då kan man tycka följande:

En idrottare som nu i helgen gör sin sista tävling är friidrottaren Sanna Kallur. En gång i tiden en av världen bästa häcklöpare. Hon skadade sig 2008 - det är nu nio år sedan och fortfarande, trots snart ett decenniums uppehåll av resultatleverans behandlas hon av SvT som en stjärna och kan vårda sitt varumärke i sportnyheterna. Kritiskt och logiskt sätt så tog hon slut som toppidrottare under 2000-talet och alla som kan något om idrott har förstått att hennes jakt efter en ny storhet har bara varit en jakt på en flyende ungdomsform. Smart av Sanna men också smart av SvT -eftersom Sanna går "genom Tv-rutan" som man brukar säga. Men är det förenligt med public service. Tja.....?

Ett ytterligare ....
När man som vi gör i  dessa dagar översköljs av snöskottningsidrott - genom Skid-VM och får lyssna på massor av kommentatorer är det skönt att få höra Mathias Fredriksson - i Vinterstudion. En nykter analyserande person som har tagit sitt uppdrag på rätt sätt. Kan jämföras med hejarklackledaren Anders Blomqvist.

Ytterligare reflektion i ämnet
Idag handlar TV tid för elitidrotter, och därmed sponsorsintäkter, inte längre om leverans, dvs. idrottens kvalitet och framgångar nationellt och internationellt. Det handlar istället om de rättigheter som resp. mediabolag äger. En internationellt ”mindre” idrott kan idag få mycket omfattande mediauppmärksamhet som inte på något sätt står i relation till vad idrotten levererar, typ skidskytte. Ett mediahus som SVT ger då en sådan idrott eller idrottsperson en uppmärksamhet i nyhetssändningar, i soffprogram och på sociala kanaler, som överhuvudtaget inte är kopplad till nationella eller internationella framgångar och leverens. Dessutom resulterar detta i att de enskilda journalisternas objektivitet och intresse för att skildra de idrotter som deras arbetsgivare ”äger” går utanför all journalistik professionalism. SVT är ”duktiga” på detta men TV4 är utan tvekan värst, då denna kanal sänder från vissa idrottstävlingar som de har köpt rättigheterna för. Den idrottsjournalistik som då används skulle inom de flesta andra samhällsområden betraktas som helt oacceptabel. I detta sammanhang har naturligtvis SVT som ett publikt mediahus ett långt större ansvar än TV4.

Avslutningsvis
Vi på SIMMA eller på Simpodden Hultén & Jansson har naturligvtvis ingen som helst anledning att tro att vi på något sätt kan påverka så att förändringar sker i det som vi ser vara problemställningen i diskussionen ovan. MEN vi hoppas att ni som finns involverade i idrotter som missgynnas i sammanhanget tar till Er diskussionen och för den vidare och att den inte försvinner i Vinterstudions mys pys....

Här Kåseholmsgatan 7 Här Kåseholmsgatan 7

2017-02-28 Husen runt Kåseholmsgatan
I samband med att fiberindragningar som gjordes under 2014 så skrev arkitekten Michael Hedman en artikel om husen i området för den dåvarande Ek. föreningen Bellevueparken. Denna skrift har sparats på denna hemsidan eftersom den hemsida som den fanns på - har flutit in i cyberrymden. Läs artikeln här - klick

Klicka på bilden så blir den riktigt stor! Klicka på bilden så blir den riktigt stor!



2017-02-25 Barcelona vecka 8 2017

Man brukar ju säga att ”Alla som har gjort en resa – har något att berätta” – det uttrycktet myntade en tysk folkskald en gång i tiden. På originalspråket skall det låta ungefär så här – ” Wenn jemand eine Reise tut, so kann er was erzählen”. Det är just det uttrycket som jag vill fånga i flykten. Trots att jag har varit en räcka gånger i Barcelona - så är det en stad som man gärna återkommer till. Man vill gärna åka dit för att kunna njuta av värmen, njuta av kulturen och maten och  bara underhållas. Finns det någon bättre stad att kombinera detta i. Nej knappast. Men som vanligt är det bra att förbereda sig. Detta till trots att man varit på plats så många gånger innan.

Tipset är att införskaffa några resguider. Vår specialare är att köpa ett ex av ”Första klass reseguider”. Synnerligen informativa och detaljerade och en klippa att luta sig mot. Den här gången inköptes också en guide från Karavan-serien. Dessa heter ”Mitt Barcelona” etc. Denna variant om den katalanska huvudstaden har skrivits av Anni Ellborg. En ung lärare i 30-årsåldern som bor och jobbar i Barcelona. När jag läst igenom den och lagt ihop två och två konstaterade jag att hennes mamma och jag gått i samma klass under skoltiden. Annis bok innehåller en del fina tips om bl.a. restauranger som man aldrig annars hade besökt och inte heller hittar - utan dessa tips. Det är just ur denna bok som vi hittade de mest överraskande upplevelserna.

Denna Barcelonatur gjordes under vecka åtta 2017. Vädret var ovanligt bra under veckan och det var strålande solsken tre av fem dagar och runt 20 grader. Dag fyra var det mulet och strax över 20 och sista dagen, hemresedagen - hängde det regn i luften men det kändes inte som det bekom oss något vidare.

Bokning av hotell gjordes naturligtvis via nätet. Hotel Barcelona Universal blev det och den här veckan hade dubbelrum (med frukost) strax under tusenlappen. Bra kvalitet, bra frukost, sköna sängar. Pool och solterrass på taket.

När man kommer till flygplatsen El Prat – kan man naturligtvis ta sig in till stan på massor av sätt. Men eftersom vi var turister och hade gott om tid så blev det inköp av ett Hola BCN busskort för 5 dagar. Pris 33 Euro (10 % rabatt om du köper det på nätet). När numera bussar men också Metron går ut till flygplatsen är det ett bra sätt att mixa kommunal åkning med ankomsten till flygplatsen. Buss 46 leder dig in till stan. Åk till Plaça d'Espanya och där kan du byta till alla Metros och bussar. Vår Buss som gick till hotellet, på Paral-lel, hette D20 och den tog vi fem stationer så var vi framme. Hotellet ligger när Metrostationen Paral-lel och det betyder att du på bara någon minut efter att ha lämnat hotellet sitter på T-banan. Bekvämt.

Du kan naturligtvis också ta en flygbuss eller taxi om du tycker det är besvärligt att åka kommunalt.....

Ankomstdagen eller dag 1 innebar 5-6 timmar promenad i stan utan något speciellt mål i sikte. Lätt-shopping och slutligen en uteservering med första omgången tapas och ett krus sangria. Sedan var den dagen räddad. Just den där känslan att sätta sig ned och bara vara, förstya dagen är obetalbar.

Dag 2 innebar mer planerad verksamhet. Vi hade bokat en cykelguidning. Totalt omfattande tre timmar. Det var första gången vi gjorde detta och det visade sig vara ett lyckokast. Dryga tre timmar åkte vi runt i Barcelona med Guide, två kanadensare (på två ben alltså) och  en en amerikanska.. Dvs en grupp på sex personer. Mycket hanterbart. Bokning via nätet – så klart och du hittar länken här.

Vi fick se massor av fräcka ställen som man inte hade en aaaning om. Nu hade vi toppen väder- det underlättar men man hade faktiskt ingen aning om hur lättillgängligt stan är för cyklister. Fast man måste hålla tungan i rätt mun på vissa ställen. Fem stjärnig tur helt enkelt.

Efter turen blev det en kaffe på ett utefik och sedan Picassomuseet som finns nere i gotiska kvarteren. Ingen heltäckande utställning över hans verk men den mest omfattande i världen trots allt.

Andra kvällen käkade vi på conceptrestaurangen La Paradeta som finns på sju ställen i Barcelona. Vi tog den restaurang som låg närmast hotellet men de finns lite överallt. La Paradeta är en fisk och skaldjurskrog där du väger det du beställer och betalar utifrån detta. Vi tog i ordentligt - med skaldjur, musslor, ostron, fisk och med en flaska cava gick det bara på 600 spänn för en helkväll. Ingen fancy miljö men mycket fräscht och fullstatt.

Dag 3 inleddes med att ta bergbanan från Metrostationen Paral-lel, Funicolar (man åker på Hola BcN kortet) heter tågsättet och går på wire upp på det härliga OS-området Montjuic. Där hittar du OS-stadion för friidrott och fotboll, simarenan Picornell och idrottspalatset Palau St Jordi (VM 2003 och 2013) och mycket mer.

Där uppe på kullen finns också Miro-museet. Det skall man inte missa. Dels för den ordinarie Miro-utställningen - där det mesta skänkts av konstnären till sin födelsestad men också för de temporära utställningar som växlar efterhand. Sedan skall man ströva omkring på OS-arenorna och känna vibbarna från OS -92. Man kan gå in på OS-arenan för friidrott och kolla. Gratis.

Efter promenaden där nere går man via trappor och rulltrappor ner mot Plaza Espania. Där njuter man av vattenspelen som invigdes - till största delarna i samband med världsutställningen 1929. Under sommartid sprutar dessa vatten mer än på vintern och ljusspelen på kvällarna är obetalbara. Det fick vi inte upple´va denna gången.

Efter turen till Montjuic så tog vi metron ner till Barceloneta. De gamla kvarteren bakom hamnen är vi hade plockat upp tipset att äta på en restaurang som är ett hål i väggen. Restaurangen La Cova Fumada ligger på  Carrer Baluard 56 och är ett sådant ställe som man aldrig hittar utan tips. Titta inte på städningen och det yttre. Maten är magisk och man får stå i kö utanför innan man kommer in. Man öppnar 13.00 och 20.00 och har öppet tre timmar i stöten. När du kommer dit så letar du upp bossen,  antecknar dig på hans lista och ställer dig på gatan. En 20 minuter senare får du en plats. Ät och njut. Hoppa över skaldjuren och ät det andra då får du bäst valuta.

Efter den lunchen är man ganska mätt och kan gärna ta en siesta. Det gjorde vi uppe på takterassen på vårt hotell. Fint och avslappnat och den gav en viss solbränna.
 
Dag 4 hade La Sagrada Famillia som första mål. Första gången jag var där, tidigt 90-tal, var det inte mycket till kyrka men nu har man satt fart på bygget - på riktigt. Det börjar likna en kyrka numera men det är en del kvar att bygga. Bl.a. kyrkans huvudtorn som skall bli dubbel så högt som de andra tornen och vara två meter högre än berget Montjuic. Dvs över 200 meter. Wow. Magisk och en byggnad man gärna återvänder till.

Inte långt ifrån finns ett kanske lite undangömt turistmål – Sjukhuset Sant Pau. En synnerlig pärla från perioden av Art Nouveau.  Tio minuters promenad från La Sagrada. Missa inte denna guldklimp. Dagens lunch intogs på en lunchkrog vid Gran via de les Catalanes.  Cent Focs har hundratals sittplatser. Vita dukar, tre rätter meny inkl öl eller vin för 11 Euro. Ligger på Carrer Balmes 16.

Härifrån är det en promenad på 10 minuter till ett av Gaudís storverk, nämligen  Casa Batello. Hans kanske mest överdådiga hus. Värt varenda cent i entrén.

Efter en sen siesta en lång kvällspromenad nere på strandpromenaden. Vi kollade Salamancarestaurangen nere vid beachen men den tar vi på en lunch nästa gång Barcelona besöks. Istället blev det ett hål i väggen igen. Ännu enklare än tidigare på Carrer del Baluard. Nu på samma gata och nummer 12 - nämligen Restaurante Montolio Can Maño. Huvvaligen va gott. Men det är ett ställe som man kanske inte vanligtvis besöker men maten var ljuvlig och prisvärd. Våga ett besök. Kö utanför om man inte kommer exakt rätt tid och bara kan droppa in. Det gjorde vi.

Dag 5 innebar hemresa och det blir nu några år tills vi åker tillbaka. För det gör man. Det vet man bara.!!!

Tack för tips Anni, Millan, Cilla och Pia!

Nedan kan du se och höra en intro till Anni Ellborgs bok !

2017-02-10
Papperstidning eller padda?


Jag tror att jag läst en papperstidning sedan jag började läsa och kunde läsa. Jag till och med innan dess. Seriebubblorna på 50-talet följde jag innan jag förstod vad som sades.
 I föräldrahemmet så inträffade varje dag två morgontidningar och tre kvällstidningar. Morgontidningarna kom från vars en sida av järnridån och valet var politiskt betingat och kvällstidningarna, de tre vanliga Kvällsposten, Expressen och Aftonbladet. Det skulle läsas från alla håll och kanter.
Nils Poppe som var en övertygad socialdemokrat fick en gång frågan varför han prenumererade på Svenska Dagbladet. Han svarade du i en lagom uppläxande ton - reportern ” Skall man kunna bekämpa fienden – måste man läsa och förstå honom. Därför!!!”. Hemma hos mig var det ungefär på samma sätt.

Det var tufft om man skulle hinna med alla fem tidningarna men ibland så lyckades det. Man kan i alla fall säga att man skaffade sig ett visst behov av att läsa en daglig tidning. Det där med tre kvällstidningar lugnade ned sig och allt eftersom dessa slogs ihop och blev alltmer lika så blev det först fyra tidningar sedan togs en morgontidning bort och till slut var det bara en morgon- och en kvällstidning kvar. Just det arvet bar jag med mig – när jag lämnade hemmet och man skulle börja ta hand om den här kostnaden själv.

Sedan 1975 har Sydsvenskan varit synonymt med frukostläsning och Aftonbladet har varit min lunch- och kvällstidning. Jag har länge tyckt att det har varit värt det där. Både sett ur ekonomisk synvinkel och med kvalitetstänket.

Sydsvenskan kostar dryga 5000:- per år och så en kvällstidning till detta. Aftonbladet höjde vid nyår priset från 20 till 23 kronor och utlagt på årsbasis har man då i en hast 8,395 kronor i samlade Aftonbladetkostnader. Addera de 5,000 kronorna för Sydsvenskan och då är vi uppe i 13,500 spänn. Gör om det till obeskattade resurser och det blir 27.000 kronor och på något sätt har man då  fått lite av detta i ett annat perspektiv. Det är den ena biten.

Sedan har vi den andra delen av kakan. Kvaliteten. Den har ju inte blivit bättre med åren. Sydsvenskan har några skarpa pennor i form av Heidi Avellan och Per T Ohlsson. Några bra på nyhetsplats, Ekström, Magnusson och så några entusiaster på sporten som man känner sedan hedenhös. Men sammantaget känns det som tidningen blir tunnare och tunnare. Sedan när det är en klar obalans i delar av sportens rapportering – blir ju känslan inte bättre.
AB har en bra sportsida utom de dagar man har 19 sidor utrikes fotboll och 8 sidor hästar. Då är det lite väl mycket ordbajsande.
Annars är Lena Mellin är en klippa. Hon går inte i några ledband och är tidningen mest trovärdiga journalist. Ledarsidan är inte ointressant. men när ledarskribenterna som mobbar egna könet, har tagit tjänstledigt just nu -  finns det inte så mycket att spy galla över. Kultursidan har tappat kulturgreppet  och liknar mer en kolchos i en gammal sovjetrepublik.

Kan det vara värt 23 sura spänn varje dag?

Mot detta skall ställas att köra kvällstidningen i form av KvP/Expressen på Readly för 99 kronor i månaden och därtill få 2500 magasin som bonus.
Valet är inte enkelt - med en årsprenumeration för 1.188:- på Readly – som ger mig Kvp/Expressen för hela året jämfört de 51 dagar jag får Aftonbladet för samma summa. Det är då börjar man tveka. OK, min padda luktar inte som en papperstidning. Den ger inte heller trycksvärtefläckar på frukostbordet och jag har inget papper att slå in fiskrenset i.

Men va fan! Skall jag ta steget fullt ut ändå?? Jag slutade ju snusa i november och det kanske är dags att göra sig av med tidningslasten också?

2017-02-03

Sim-EM i Sverige 2022?

Dags för Sverige att söka ett VM eller EM i simning. Det är nu ett bra tag sedan vi spände bågen och försökte att rädda hem ett större mästerskap till svensk simning. Genom tiderna har det funnits tre större simmästerskap i vårt land. OS 1912, EM 1977 och kortbane-VM 1997. Om dessa tre mästerskap kan sägas följande:

OS 1912 var ju ett mästerskap i en annan tid. Det var det första steget till modern idrott i vårt land och exakt vad utfallet blev ekonomiskt för simidrotterna låter sig inte göras men sammanlagt så gick OS med en vinst på nätta dryga 6000 kronor (300.000:-i dagens penningvärde). Sportsligt betydde det ju mycket. Året efter, 1913 fick den svenska idrottens det första statliga anslaget i historien och  kunde, simningen inkluderad - växa sig stark även om det första världskriget kom i mellan. Men som sagt långt tillbaka och svårt att värdera.

EM 1977 gick ju i Jönköping och förståsigpåarna hade klart för sig att det skulle bli svårt att få detta arrangemang på plus med ett arrangemang på en n sådan liten ort. Men med hjälp av mycket ideellt arbete och en bra organisation gick EM på plus med 500.000 (skulle vara ca 2.100.000:- i 2016 års penningvärde) Rent sportsligt innebar EM i stor kick för svensk simning. Minns bara OS tre år senare – i Moskva -  då vi hade stora framgångar. Namn som Per Johansson, Pelle Holmertz, Bengt Baron, Anders Holmertz m.fl måste ju anses vara en del i denna process. EM i Jönköping var 1977 bra för både ekonomi och idrotten.

VM i kortbana 1997 i Scandinavium blev en stor sportslig framgång och innebar en sportslig kick mot sista åren av 1900-talet och första åren under 2000-talet. En hel drös med bra simmare i Sverige drogs med. Stora sportsliga framgångar och ett stort medialt intresse. Ekonomin vid VM 1997 gick däremot på ändan. Allra mest för att man hade förbundit att sälja VM-bassängen  - den som monterades upp i Scandinavium - vidare och tjäna pengar på den. Detta lyckades man inte med. Bidragande var också det FINA-kopplade PR-bolag som inte sålde för en spänn reklam. Ekonomiskt fall men stora sportsliga framgångar trots detta.

Det var 20 år mellan EM:et och VM:et och skulle man plussa på 20 år på det senaste - ja då skulle vi hamna på 2017 - och det är ju just där vi befinner oss i dag.. Men inget internationellt simmästerskap i Sverige, ännu.

Under årens lopp så har det glunkats i korridorerna om en mästerskapsansökan men ännu ingen realitet. Nu är det dags att ta tag i frågan, igen.

Argumenten för att jobba med denna typ av arrangemang är ju, som ovan beskrivits – flera.

Sportsliga aspekter är stor del av detta. Ett hemmamästerskap av internationellt snitt kan innebära en kick för kanske - en hel generation idrottsmän.
De ekonomiska aspekterna och chansen till ett positivt utfall är ju också en faktor. I den svenska simningen fall kan ansökan och arbetet med detta innebära ökade kontaktytor för förbundet i sitt sponsor och samarbets-arbete. I dagens läge med förlust av två av simningen största sponsorer (Eon och Coca Cola) hade ett stort mästerskap varit en bra samtalsplattform med nya sponsorer.
Finns det fler plusfaktorer? Ja naturligtvis samarbetet med media. Ett samarbete som kan få en riktning och ökade kontaktytor som gynnar idrotten både före, under och efter mästerskapen. Man kan hitta ytterligare plusfaktorer att bidra med i den här diskussionen och det finns utvecklingspotential i faktorerna ovan också.

Vad talar mot att söka mästerskapen?
Jo de internationella förbundenssätt att pumpa arrangörerna på pengar. Man har ätit sig till, på de internationella förbundens nivå, till en hunger som rent ekonomiskt nästintill bara kan tillfredställas av totaitära stater och stater som kan tanka obegränsat med pengar i stora idrottsarrangemang idag. Stunden är kommen att sätta dessa förbund på i sundare diet – om man skall skoja till det. Ta tillbaka idrotten till rätt nivå igen. Rätt eller fel. Ja det beror på vilket språk man diskuterar frågan.

EM och VM i lång bana kan redan i det här läget anses vara något som är fjärran för vad Sverige kan mäkta med. Då menar jag när arrangemanget står för sig själv. Men nu har det dock öppnat sig nya vägar. Detta när det gäller Europamästerskapen.  EM som arrangeras icke-OS-år (tex 2018/2022/2026 etc.) kommer i framtiden att samlas i EM-arrangemang som kommer att innefatta mer än just bara simning (friidrott, cykel, artistisk gymnastik,  golf, rodd och triathlon) och kan vara en genväg till att få tag på dessa arrangemang till en vettigare peng än tidigare. 2018 kommer ju detta arrangemang att arrangeras för första gången. Ett arrangemang med vissa problem i portgången. Beslutet att dela ut friidrotten och simningen hade redan gjorts och nu kommer detta att finnas i två städer (Berlin och Glagow) Glasgow blir arrangör för alla idrotter utöver friidrotten. Detta kan vara starten till låt oss kalla det kontinental undertävling till Olympiska Spelen. Motsvarande sammanslagna arrangemang finns ju i Asien – Asian Games och andra exempel är Pan-Pacific Games mm. Nästa år att arrangera denna typ tävling är år 2022.

Just för året 2022 har Göteborg anmält intresse för att få tillgång till arrangemangets kravspecifikationer och riktlinjer. Inom några veckor kommer städer som är intresserade av arrangemanget godkännas av tävlingsarrangemangets rättighetsägare. Skulle ett sådant godkännande ske – skall ansökan ske innan sommaren och beslut om var tävlingen skall arrangeras – sker i november 2017

Skulle nu inte detta övergripande arrangemang i Göteborg ramla på plats så gäller det att så snart som möjligt greppa den internationella arrangörsspaken för Sverige. I så fall kan man tänka sig  de bägge kortbanemästerskapen. Rent sportsligt är 25 metersmästerskap bättre för oss än 50 meters (även om vi gärna skulle sett att det varit tvärtom) Vi är lite bättre förhållandevis till omvärlden på 25meters bana. Trovärdigheten av 50 meters mästerskapens är större. Sura journalister kan klanka ned på kortbanemästerskap simning  samma dag som dom hyllar friidrottsmästerskap inomhus. Det är ju journalistord som vi har hört alltför många gånger.  Men VM är bättre än EM  sett ur denna synpunkt.

Slutsatsen är – missar Göteborg stora EM 2022 – gäller det att så snart som möjligt initiera ett arbete inför ett framtida internationellt simmästerskap. Göteborg vill – men har ingen simarena ännu. Scandinavium kan dock fungera ypperligt en gång till!. Malmö vill gärna och på Malmö Arena har tidigare Scandinaviumchefen Karin Mårtensson redan researchat frågan för Malmö skull. Karin är ju numera arenachef i just Malmö. Vill Stockholm? Det är frågan eller har OS-diskussionerna för Stockholms del helt förmörkat diskussionshimmeln i denna fråga?
Det blir som i denna gamla TV-serien, Lödder – svar på alla frågor i nästa avsnitt. Undrar bara när det kommer?

Text: Bo Hultén

Så här ser arrangörsstäderna ut på de senaste/kommande VM och EM-tävlingarna i simning:

Långbane-VMs arrangörsplatser
2017 - Budapest, Ungern
2019 - Gwangju, Sydkorea
2021 - Tokyo, Japan
2023 - Doha, Qatar

Kortbane-VM:s arrangörsplatser
2014 Doha, Qatar
2016  Windsor, Kanada
2018  Hangzhou, China
2020  Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten
2022 Ej utsedd

Långbane-EM:s  arrangörsplatser
2014 Berlin Tyskland
2016 London Storbritannien
2018 Glasgow Storbritannien (en del av det sammanslagna Europamästerskapen)
2020 Budapest
2022 Utses nov 2017 - (en del av det sammanslagna Europamästerskapen)
 
Kortbane-EM:s arrangörsplatser
2012 Chartres Frankrike
2013 Herning Danmark
2015 Netanya Israel
2017 Köpenhamn Danmark
2019 Ej klart
2021 Ej klart

2017-01-19 Ribersborgs Kallbadhus
Bokförlaget Historiska media gav i höstas ut boken Ribersborgs Kallbadhus om landets mest traditionsrika kallbadhus. Anläggningen som uppfördes 1898 har bl.a härgärgerat tre svenska mästerskap genom tiderna - 1905, 1919 och 1944. Om detta skriver jag i ett kapitel som heter Malmö Simstadion.
Boken kan du köpa hos Historiska media, via nätet och du hittar deras webshop här - klick
Texten om Ribersborgs simarena hittar du i två varianter. Dels min egen för webben - klick men också i den tryckta färdiga formen klick

2017-01-15 Garageröjning
I avdelningen, röja garage och vind kom idag turen till garaget. En dryg kubik prylar fick nådastöten till ett evigt liv på soptippen. Många intressanta saker fick se dagens ljus för första gången på länge. Bl.a denna handduk med DSSV - Deutsche Schwimm Sport Verband - och DDR. Minst 28 år gammal och bra mycket äldre än så. Härrör från en grå forntid då DDR / Rostock fick ett skånskt besök varje år i samband med Luciahelgen. En hel del julklappar inköptes under dessa turer men handduken ingick säkert i en byteshandel med någon västvara. På den tiden var kaffe hårdvaluta bakom järnridån och ni som var med minns säkert hur starkt den svenska kaffevalutan stod sig på svarta marknaden. I en svunnen tid. Idag är det andra frågor som finns längst fram i pipelinen. (för er som funderar - jo det är ett parskidor som står där. Dessa gick i pension vintern/våren 1981. någonstans på Systerskalet men dök upp idag, igen)

2017-01-10 Alandh - berättaren
Tom Alandh är en av vår tids bästa och mest intressanta berättare. Jag har sagt och skrivit det förut men det måste påpekas efter den dokumentär som han presenterade i gårdagens SvT. Han lyckas som ingen annan öppna en tidstunnel till det förgångna och lyfta fram värden och historier som inte berättas numera. När han sedan kan göra det i SvT - är det ännu mer anmärkningsvärt. Public service-TV när det är som bäst. Det är bara att gratulera att Alandh får skrota omkring i TV-arkivet efter sin sjuttioårsdag och ge oss de godbitarna som han presterar.

Filmen ”Oscar och Greta och huset dom byggde” - kan du naturligtvis se på SvT Play!

Texter från åren 2013-2016 och annat - kan du nå via länkarna som finns överst på sidan.