I samband med att fiberindragningar gjordes under 2014 så gjorde arkitekten Michael hedman en skrivning om husen i området för den dåvarande Ek föreningen Bellevueparken. Denna skrift har sparats nedan eftersom den hemsida som den fanns på har flutit in i cyberrymden.

Bostadshusen i ekonomiska föreningen Bellevueparken

1957 Fastställdes stadsplanen för det då obebyggda området söder om Rudbecksgatan i Limhamn. Området som var jordbruksmark ägdes dels av Malmö stad och dels av MSB AB, Malmös Samverkande Byggmästare. Bakom detaljplaneförslaget låg Gabriel Winge som samma år blev stadsplanechef i Malmö.

Området var avsett för lågbebyggelse i form av kopplade en- och tvåvåningshus och av sammanbyggda envånings atriumhus och vinkelhus. Till grund för förslaget låg en utredning rörande hustyper och stadsplan som tagits fram av arkitektfirmorna Jaenecke och Samuelsson, Roos och Thornberg samt Glahn och Helweg.

Bostadsområdet planerades och bebyggdes i form av så kallad ”tät och låg bebyggelse” uppbyggt som en grannskapsenhet med bostäder, affärshus och park. Villaområdet var det största i sitt slag som byggts i Malmö och innehöll 126 hus av sex olika typer.

Förslaget som togs fram visade på för Malmö nya hustyper, atriumhusen, som var det absolut nyaste inom byggbranschen. Målet var att ta fram moderna och praktiska enfamiljshus som till rimligt pris kan erbjuda en bra bostad. Ramen var att skapa fyra- eller femrumshus med förrådsutrymmen ovan mark. De största storlekarna på upp mot 110 kvm skulle inte kosta över 70.000 Sek.
Atriumhusen är bland de första i sitt slag i Sverige. De och parken, Svampängen, presenterades i facktidskriften ”Hem i Sverige” 1959 eller 1960.
Bostadshusen byggdes sammankopplade på små tomter med ca 100 kvm friyta. De små tomterna kompenserades av att området fick en park, Svampängen. Affärsbyggnaden ingår som en arkitektonisk integrerad del i området i samklang med bostadshusen och parken.

De gula tegelatriumhusen längs Rudbecksgatan ritades av Fritz Jaenecke och Sten Samuelson. Fritz Janecke kom från Tyskland och var utbildad i Belin och kom så småningom att sammarbeta med den ca 20 år yngre Sten Samuelson. De har tillsammans och var och en ritat många projekt i Sverige samt utomlands. Bland annat ritade man Nya Ullevi i Göteborg till fotbolls-VM 1958 och samtidigt ritade man Malmö stadion. Exempel på projekt utomlands är det flerbostadshus i Tiergarten som man ritade till Interbau i Berlin 1957. Andra exempel i Malmö är sjukhusbyggnader på MAS och bostadshusen med välvda tak på Köpenhamns vägen (benämnda boggie-vagnarna), där man även hade kontor på översta våningen. På Djupadal har man även ritat de vita atriumhusen längre ner längs Rudbecksgatan mot Limhamn. Deras arkitektur under 1950-talet var jämfört med andras projekt oftast mer radikalt modernistiska.

Husen med rött trä och betong och tvåvåningshusen längs Rudbecksgatan ritades av de danska arkitekterna Börje Glahn och Ole Helweg. De tillbringade åren under andra värdskriget i exil i Stockholm. Här arbetade Ole Helweg hos Gunnar Asplund och var bland annat inblandad i Skogskyrkogården i Stockholm.  Därefter startade han eget kontor. Efter kriget startades även kontor i Köpenhamn. Börge Glahn tillhörde kretsen kring Poul Henningsen (PH-lampan mm). Han var socialt engagerad och vurmade för modernismen. Kontoret var mycket internationellt inriktat. Man hade projekt i bland annat Moskva, Budapest, Tripoli mm. I huvudsak ritade man hotell, kongresscenter och bostäder. Kända projekt är bland annat ett av Sveriges första motell ”Gyllene ratten” vid Södertäljevägen, hotell Laponia i Arvidsjaur och hotell Marina i Vedbaek. I Malmö har man ritat flerbostadshus på bl.a. Fågelbacken och kv. Rönnen. Det mest utmärkande i Malmö är det blågröna höghuset i Limhamn som efter renovering fick Limhamns miljöförenings pris 2011.

De vita putsade husen med gula tegelgavlar är ritade av Torsten Roos och Bror Thornberg. Thorsten Roos har som ingen annan arkitekt satt sin prägel på Malmö. Han har satt sitt namn på över 500 byggnader i Malmö, vilket saknar motsvarighet. Han var utbildad i Tyskland och arkitekturen speglar det modernistiska skedet. Thornberg och Roos deltog flitigt i tävlingar och fick många uppdrag den vägen. Tidigt fanns kontakt med MKB, HSB och Hugo Åberg. I produktionen finns flerbostadshus på Mellanheden, Ribersborg och Rosengård. Andra projekt som är välkända är Kronprinsen (Hugo Åberg), Hansakompaniet (f.d. NK), huvudläktaren/ridhuset på Jägersro och ABC-husen på John Ericsons väg. De har även ritat flera kyrkor bl.a. Sankt Andreas kyrkan vid Fridhemstorget, Sankta Maria kyrka och församlingshem vid Möllevången, Högsbo kyrka i Göteborg. Så sent som 1990 ritade Bror Thornberg Sankt Mikaels kyrka på Lindeborg.

Det var alltså högst kompetenta arkitekter som utformade det nyskapande området och husen. Utformningen som grannskapsenhet med bostäder, affärshus och park blev mycket lyckad och gav stora boendekvaliteter. Husens planlösningar präglas av en öppenhet och visade på ett kreativt nytänkande och med en stor kunskap och skicklighet lyckades man lösa många funktioner på en relativt liten yta och skapa ett väl fungerande boende.
Skickligheten avspeglar sig även i fasader och fasaddetaljer där man med sinne för proportioner, detaljer och material lyckats skapa tilltalande byggnader.

Vad gäller de gula Janecke-Samuelsson husen så är de ett bra exempel på välproportionerad tegelarkitektur. Glahn och Helwegs röda och vita hus och tvåvåningshusen har ett lite ”osvenskt” uttryck med en kombination av trä, skivor och betong och tegel. Här kan man särskilt peka på de för arkitekterna typiska bearbetade betongelementen som även finns på affärshuset och som ger husen ett speciellt uttryck. De gula och vita Thornberg - Roos husen är kanske fasadmässigt något mer traditionella men får mycket karaktär av att de är två våningar mot ena sidan och en våning mot andra och med de tydliga gavelskivorna av gult tegel och de putsade gatu- och gårdsfasaderna.

Man kan alltså konstatera att området representerar något för sin tid unikt och att vi således har ett kulturarv att förvalta. Detta är något som man skall ta hänsyn på då man planerar att renovera eller att bygga om och till. En anledning till att många sökt sig till området är ju den fina boendemiljön med fina hus, varför vi bör eftersträva att det även fortsättningsvis förblir så. Till synes mindre förändringar kan medföra en hel del för upplevelsen av området.

Michael Hedman